Pandemin har förskjutit makten över arbetssituationen från arbetsgivaren till medarbetaren. Vi har vant oss vid större frihet och kommer inte att acceptera att bli styrda när det gäller var man ska arbeta. Kraven på kontoren kommer också att öka. Ingen kommer vilja ha det sämre på kontoret än vad man har det hemma, spår forskaren Lena Lid Falkman.
Hur har pandemin påverkat vårt arbete?
Produktivitet och effektivitet har gått förvånansvärt bra på hemmakontoret. Däremot har arbetsuppgifter som kräver kreativitet och problemlösning varit svårare när man inte har fått träffa sina kollegor fysiskt. Det finns dock två läger. En del tycker att hemarbetet är det bästa som har hänt – äntligen får man styra sin tid och bestämma själv. I det andra lägret längtar man tillbaka till kontoret. I det lägret är det framför allt det sociala man saknar. Vissa saknar också kontoret för att lämna hemmet och få fokustid. Men ingen vill tillbaka till åtta till fem-jobbet. Man vill mixa och flexa.
Vad blir kontorets roll post-corona?
Vi kommer att vilja komma in till kontoret av främst två anledningar. Dels för det sociala, samskapande och kreativa men vi behöver också utrymme för fokustid där vi har möjlighet att stänga dörren. “Därför är jag förvånad över det akvariemode som råder på alla kontor. Där det finns fönster överallt. Behöver man komma undan måste man gå till toaletten. Vi skulle behöva fulrummet. Ett rum där jag kan stänga dörren, knäppa upp byxorna, superfokusera, få vara ful och ifred. Ett rum jag kan boka och säga upptaget på.”
Vilka nya förväntningar kommer vi att ha på arbetsplatsen?
Vi vill bestämma själva. Vi vill varken vara tvingade till kontoret eller till att vara hemma. Vi ska kunna anpassa hur mycket och när vi är på kontoret efter hur det passar oss. ”Har man fått smaka på friheten en gång vill man inte tillbaka till stämpelklockan.."
Vill du läsa mer? Hela intervjun med Lena Lid Falkman finns i rapporten Framtidens Arbetsliv - i kölvattnet av en pandemi. Ladda ner rapporten för att läsa klart intervjun!
