På söndag 31 oktober startar FN:s 26:e klimatkonferens i Glasgow, kortfattad kallad COP26. Sex år efter Parisavtalet 2015 är förväntningarna höga på att de överenskomna klimatmålen ska skruvas upp – och inte minst på de länder som släpar efter.
Här listar Castellums hållbarhetschef, Filip Elland, några punkter att hålla ögonen på:
- ”Climate justice now!” – har varit frasen som frekvent myntats vid klimatdemonstrationerna. Å ena sidan har vi fattiga länder som har svårt att skydda sig mot klimatförändringarna och ställa om och på andra sidan de rika länderna med teknik och kapital. Vem som ska gå först och hur pengar ska fördelas är en central fråga i förhandlingarna.
- Att regelverket för Parisavtalet ska färdigställas. Idag saknas en gemensam tidsram för alla länders mål. Kraven på transparens måste förtydligas, liksom att bestämma reglerna för den internationella utsläppshandeln som är en viktig del för hur varje nation ska nå sina klimatmål.
- Finansiering av klimatomställningen. År 2019 nådde världen 80 miljarder dollar av utlovade 100 miljarder per år i internationell klimatfinansiering enligt OECD, vilket man redan enats om vid klimatmötet i Köpenhamn 2009. Här pekar nya rapporter på att detta kapital minskat senaste året. USA och Sverige utlyste att man vill öka sina bidrag. Men det krävs mer diskussion och enighet kring hur detta ska uppnås och hur pengarna ska fördelas. Här spelar även internationella finansiella institutioner en viktig roll för att säkerställa att miljarderna når den privata och offentliga sektorn.
- Konstigt nog går enorma belopp till subventioner av fossila bränslen i världen, enligt IMF:s sammanställning. Det försvårar - kanske rentav omöjliggör - att nå våra klimatmål. Länder som exempelvis Sverige ger stora klimatbistånd samtidigt som man subventionerar det fossila. Utöver det måste mer göras för att skydda och återskapa ekosystemtjänster samt att bygga infrastruktur och skydd mot klimatförändringarna för att värna samhällen, människor och matförsörjning.
- Flera nationer med Storbritannien i spetsen har försökt få till en överenskommelse om ett internationellt stoppdatum för kolkraft och finansiering av detta. Kol är idag världens smutsigaste energikälla som till stora delar fasats ut ur EU, men i andra delar av världen, som Kina, fortsätter utbyggnaden. Här hoppas vi att man kommer vidare. Samtidigt måste avskogningen i världen minska, omställningen till elektrifiering snabbas på och investeringarna i förnybar energi öka.
- Parisavtalet kräver att alla parter vart femte år levererar skärpta klimatåtaganden. Här återstår leverans med skärpningar från flera nationer, exempelvis Indien som är världens tredje största utsläppsland. När Indien kring år 2030 går om Kina som världens folkrikaste och snabbväxande land skulle ett uppdaterat klimatmål från Indien ha stor betydelse. Liknande skärpningar krävs från Ryssland, Australien, Brasilien.
