1929 flyttade Strumpfabriken in i sina nya lokaler vid Trelleborgsvägen. I dag kan företag hyra moderna kontors- och butikslokaler här men minnena från "Strumpan" är fortfarande tydliga för många.
Strumpfabriken var länge en stor arbetsgivare i Malmö. Mitra Trajkovska minns tiden på Strumpfabriken: "Vi jobbade i en öppen lokal, stickare, sömmerskor och maskinreparatörer tillsammans." Nu rymmer fastigheten flera olika verksamheter.
Strumpfabriken startade 1926 i Malmö och var länge en stor arbetsgivare. Det var grosshandlare Kurt Levin som grundade Nordisk Strømpefabrik i Köpenhamn men samma år reducerades tullen på silkesstrumpor och det blev inte längre lönsamt att tillverka strumpor i Danmark. Verksamheten flyttades därmed till Malmö. Då arbetade man i små lokaler på Torggatan i Malmö men Strumpfabriken växte snabbt och tre år senare hade man 845 anställda. 1929, när Scania-Vabis flyttade sin verksamhet, övertog Strumpfabriken tomten vid Trelleborgsvägen. Här skulle man stanna till 1992.
Foto: Malmö Stadsarkiv, okänd datering.
Marknadsföringen var viktig
I dag, drygt 30 år senare, erbjuder Castellum moderna kontorslokaler och butikslokaler i den gamla Strumpfabriken.
”Det var en omfattande renovering som blev klar 2005 med 10.500 kvadratmeter kontor och butiker”, säger Erik Gamner, affärsområdeschef i Malmö.
Men tillbaka till 1930-talet! Då påbörjades en utbyggnad av fabriken och man gjorde flera investeringar i form av maskininköp. 1933 köpte man Victor Samuelsons Tricotfabrik i Mölndal och hela maskinparken och all personal flyttades till Malmö. Man riktade tidigt in sig på damstrumpor och var den första i landet att börja tillverka natursilkesstrumpor. Marknadsföringen var tidigt viktig på Strumpfabriken och Nivella och Vogue blev välkända märken för kvalitetsmedvetna kvinnor. Man gav ut tidningen Nivella-Nytt och Vouge-Nytt och lanserade en strumpskola i form av en brevkurs för biträden.
Foto: Malmö Stadsarkiv, okänd datering.
Började jobba här 1974
Mitra Trajkovska, som idag är 78 år och bor i Malmö, började jobba på Strumpfabriken 1974 och jobbade fram till fabriken stängdes ner.
”Jag jobbade som stickare och hade hand om ett 70-tal stickmaskiner. Jag såg till att det fanns spolar i maskinerna och kontrollerade att strumporna var hela och att allt rullade på. Vi jobbade i en öppen lokal, stickare, sömmerskor och maskinreparatörer tillsammans”, berättar hon.
”Sömmerskorna jobbade på ackord och det var tufft. Jag trivdes väldigt bra men det var ett tungt jobb. I början kunde jag inte det svenska språket”, säger Mitra Trajkovska som kom till Sverige på 70-talet från forna Jugoslavien.
Vid den här tiden efterfrågade marknaden tunnare strumpor och man skaffade nya maskiner. Och så kom crepenylonen som byggde på ett schweiziskt patent. Nu kunde man tillverka töjbara strumpor i färre storlekar och dessutom med bättre passform.
Sista skiftet stämplade ut
1971 förvärvades Strumpfabriken av den statliga Eiser-koncernen och snart hopade sig problemen. Malmö kommun köpte Strumpfabrikens fastigheter mot att företaget skulle garantera sysselsättningen för minst 400 personer fram till 1980 men redan 1978 tvingades man minska personalstyrkan med 100 personer. Hösten 1980 varslades ytterligare 65 anställda och en fredag i slutet av januari 1992 stämplade det sista skiftet ut från ”Strumpan”.
Foto: Castellum
”Det är spännande när det gamla möter det nya och hur det kan fungera tillsammans. Många har ju en relation till "Strumpan" och här finns även möjligheter att utveckla fastigheten vidare i framtiden med förtätning och mer nytt innehåll”, konstaterar Erik Gamner.
Källa: Malmö stad
