Svaret är nja. Så länge som produktionen av byggmaterial fortfarande har stora fossila inslag når vi inte 100 % koldioxidfritt. Ännu. Men det går att göra mycket med det vi har idag och samtidigt arbeta för att fortsätta utvecklingen åt rätt håll. Ett sådant ambitiöst projekt är Korsningen i Örebro.
Sweden Green Building Council (SGBC) har tagit fram certifieringen NollCO2 som syftar till att uppnå netto-noll klimatpåverkan av en ny byggnad. Ett av våra projekt som är certifierat med NollCO2 är Korsningen i Örebro som Polismyndigheten kommer att flytta in i.
- Att NollCO2-certifiera en byggnad kräver att byggnadens klimatpåverkan under hela livscykeln redovisas och balanseras med klimatåtgärder för att nå nettonoll klimatpåverkan. Livscykeln innefattar tillverkning och transport av byggdelar, byggprocesser, användandet och sluthanteringen av byggnaden samt att SGBC använder sig av beräkningsperioden 50 år. Vi bygger alltså inte helt koldioxidneutralt utan vi bygger med netto noll klimatpåverkan som mål, berättar Castellums projektledare Erik Nilsson.
Hur kan då en byggnad ha netto noll koldioxidutsläpp under sin livstid? Utvecklingen drivs framåt genom två huvudspår enligt SGBC: dels att kraftigt reducera växthusgasutsläppen vid tillverkning av byggdelar och av byggprocesser samt reducera byggnadens energianvändning och dels att balansera kvarvarande klimatpåverkan genom klimatåtgärder till nettonoll.
I NollCO2-modellen balanseras klimatpåverkan med klimatåtgärder för att nå nettonoll. Klimatåtgärderna kan vara:
- installation och produktion av förnybar el, on- eller offsite,
- energieffektiviseringsåtgärder i befintliga byggnader
- klimatkompensering som klarar NollCO2:s kriterier för miljömässig och social integritet.
- En NollCO2-certifierad byggnad har därför nettonoll klimatpåverkan, konstaterar Erik. På Korsningen har vi exempelvis solceller på taket och kompenserar med bland att ytterligare en solcellsinstallation på en annan fastighet i vårt bestånd.
- Jag hann göra flera besök i verksamheten innan coronarestriktionerna återinfördes. Ett av besöken gjordes på byggarbetsplatsen i Örebro. Eftersom huset byggs helt och hållet av trä är doften av nya möjligheter extra stark just där. Huset är ett prima exempel på hur vi tillgodoser verksamhetens lokalbehov samtidigt som vi tar hänsyn till framtida generationers hållbara miljö. Precis så ska Polismyndighetens lokalförsörjning vara – i takt med samtiden och med framtiden i blickfånget, berättar László Nagy Némedi, enhetschef för Polisens lokalförsörjning.
Hur bidrar då lokalen till trivsel och välmående bland personalen?
- Korsningen blir en ganska okonventionell kontorsmiljö med mycket synligt trä och stor variation i utformningen. Till exempel är våningsplanen inte rektangulära, trapplöpen i trapphuset är olika mellan varje våningsplan och del av entréplanet har sex meters takhöjd. Forskning visar att vi mår bra av exponerade träytor på våra arbetsplatser, och i Korsningen blir det mycket synligt trä. Generösa fönster ger mycket dagsljus in i lokalen, vilket också är ett krav för att klara Miljöbyggnad Guld, berättar Castellums projektutvecklare Hans Hjalmarsson.
Korsningen kommer att ha behovsstyrd ventilation, som startas först när någon är på plats samt anpassas efter hur många som är på plats i lokalen. Är många på plats ökar ventilationen.
- Förutom att spara energi genom att inte ventilera lokalen i onödan, bidrar att detta bidrar det till ökad nöjdhet hos de som vistas i lokalen. I äldre kontor med konstant ventilation kan det bli kallt och dragigt om exempelvis två personer sitter i ett kontorslandskap ventilerat för 20 personer. Detta har vi tydligt märkt under pandemin när många arbetat hemifrån, konstaterar Hans.
Vill du veta mer om vårt hållbarhetsarbete? Ta en titt här.
Hur tänker ni när det gäller hållbarhet och hälsa? Vill ni ha hjälp att anpassa era lokaler eller hitta nya som bättre möter era behov? Ta en titt på Kontorsguiden.
