Framtidens kontor byggs enligt tallriksmodellen med mänskliga behov som riktmärke och måttstock. Inredningen ska bestå av mindre skrivbord, större hjärta. Och framgången mäts i dopamin. Arbetsplatsexperten Heléne Lidström svävar inte på målet: ”Vi mår bra av att vara tillsammans – och när vi mår bra så presterar vi bra. Svårare än så är det inte.”
Som så många andra satt Heléne ofta hemma under pandemin, sminkad för dataskärmen men helst i mjukisbrallor medan hon slafsade i sig en snabb omelett (hennes eget ordval). Hon vet alltså vad hon pratar om när det gäller hemmet v/s kontoret.
”Vi har känt oss duktiga när vi bockat av dagens göra-lista hemifrån. Men vi har gått miste om så mycket av det relationella: samarbete, lärande, innovationskraft, kreativitet, spontana möten, skratt och glädje,” säger Heléne som sedan hösten 2021 är knuten till Castellum i rollen som arbetsplatsstrateg.
Hon beskriver pandemitiden som en kortsiktig prövning. Den betydligt större utmaningen uppstår om vi inte får tillbaka medarbetare till kontoret.
Där kommer dopaminet in i bilden. Det är en signalsubstans som påverkar känslor som glädje, entusiasm och kreativitet.
”Rent fysiologiskt händer det saker när vi träffas. Vi får en dopaminkick i möten med andra som är bra för vårt välbefinnande. Och man lär sig hela tiden saker från kolleger utan att vi ens tänker på det.”
Fem dagar på kontoret har ju varit standard sen vi föddes. Kan du se att vi någonsin kommer tillbaka till det?
”Jag tror det blir svårt, för vi har sett uppenbara vinster med att göra vissa arbetsuppgifter på distans. Men jag tror inte heller det är en lösning att jobba hemifrån hela tiden. Då förlorar man för mycket.”
Kultur betyder som bekant odling, och i arbetslivet odlar vi bäst tillsammans. En positiv företagskultur är avgörande för hur både organisationen och individen mår. Även brist på kultur blir så småningom ett slags kultur. Heléne är övertygad om att det positiva odlandet sker bäst på plats, i den gemensamma trädgården. Men riktigt bra blir det först efter god planering och behovsanalys.
”Vi måste först göra hemläxan och enas om vilka behov som ska tillgodoses. Annars riskerar man att springa åt helt fel håll, vilket kan bli väldigt dyrt.”
Heléne understryker att det kulturbyggande kontoret främst handlar om ledarskap och arbetssätt. Hennes rekommendation är att planera ur tre perspektiv: individens behov, gruppens funktion och verksamhetens affärsmål och mening. Allt måste lira ihop för att åstadkomma en miljö där man vill befinna sig. Då håller det inte att betrakta en arbetsplats som ett visst antal kvadratmeter och en viss mängd skrivbord och mötesrum.
Utmaningen nu är att kontoret upphöjs till ett strategiskt verktyg och en nyckel i kulturbyggandet.
”Det är ju när vi möts och interagerar som vi bygger vår kultur. Därför måste arbetsgivare skapa fler kontor där människor verkligen tycker om att vara, och få till den där wow-känslan. Men återigen, allt måste baseras på behov och data.”
Några av tidens mest uppskattade miljöer finns hos nytänkande hotell som lockar med coola lounger och väldesignade mötesplatser.
”Det är så vi behöver tänka när det gäller kontoren också. Det ska finnas platser med energi, men också rum där man kan fokusera i lugn och ro. Idag utgår vi från skrivbord och mötesrum och så börjar vi rita upp utan att tänka på: vad ska det här förmedla för känsla?”
Heléne lyfter gärna arkitektens betydelse i skapandet, som kan översätta organisationens behov till miljöer med attraktivitet och wow-känsla – och som samtidigt svarar mot den ”tallriksmodell” som beskriver de ingredienser som hjärnan behöver för att må bra och orka.
”Ju fler mänskliga aktiviteter som kan rymmas på kontoret, desto bättre. Det finns stora vinster att hämta i att skapa miljöer som uppmuntrar till hälsosam variation,” säger Heléne Lidström. ”Överhuvud taget måste vi planera våra arbetsplatser för hälsa och välmående i en helt annan grad än tidigare. Förut gav arbetsgivaren friskvårdsbidrag och tyckte att man kunde sätta bock i välmåenderutan. Det räcker inte längre. Hälsan måste sitta i väggarna."
Blir det positiv kultur då?
”Vad positiv kultur betyder varierar nog från en individ till en annan. För mig betyder det att jag vill vara i en organisation jag känner samhörighet med. Det är något som byggs tillsammans när vi är på plats. Och ledarskap och tydlighet är också en del av kulturen, det får vi inte glömma. Det vi gör och hur vi är mot varandra.”
Läs mer om framtidens arbetsliv
Fakta: The Healthy Mind Platter
Tallriksmodellen The Healthy Mind Platter summerar sju olika ”tider” som är lika viktiga under vårt dygn:
- tid för sömn
- tid för rörelse
- tid för fokusering
- tid för lek och upplevelser
- tid för att umgås med andra
- tid för vårt eget känsloliv och slutligen
- tid för att låta tankarna fara som de vill
Konceptet skapades av neurologiprofessorn David Rock och kollegan Dan Siegel och använder näringslärans klassiska tallriksmodell för att illustrera de olika delar som vi behöver för att nå god hälsa, och där variation är nyckelordet.
